Matti Bye Wednesday

Matti Bye Wednesday

Matti Bye växte upp tillsammans med sin mamma som var skådespelerska och var bara 10 år gammal när pianot och han på allvar slog följe. I timtal varje dag övade Matti på sitt instrument - och när han inte övade så tittade han på film. I 20-årsåldern tog han jobb på Cinemateket som stumfilmspianist, ett jobb som mer eller mindre tvingade honom att börja komponera - live och inför publik.

Samspelet mellan bilden och musiken tog fart. Utan att kunna ändra sig, ta tillbaka, korrigera eller ta en paus, fick Bye finna sig i att ta stöd av bilderna från filmen och inspireras av dem. Improvisationen till stumfilmerna blev början till att komponera sin egen musik, och kanske också början till en förfinad känslighet för melodin, och det som inte sägs med ord. Två gånger har Bye belönats med en Guldbagge för sin filmmusik. Första gången för Maria Larssons eviga ögonblick från 2008 där han arbetade tillsammans med Jan Troell. 2014 hände det igen, denna gång för Faro i regi av Fredrik Edfeldt efter manus av Karin Arrhenius. Bye tilldelades även Harpapriset för samma film och Mårbackapriset för sin musik till filmer baserade på Selma Lagerlöfs böcker.

Förutom den klassiska musiken växte Bye upp med och inspirerades av akter som Kraftwerk, Joy Division, The Cure och Radiohead. Han samarbetar med Anna Von Hausswolff i deras projekt Hydras Dream och har tillsammans med Vilhelm Bromander och Dennis Egbert bandet Mambo Noire Trio. Ett nytt projekt med Martin Hederos och Rebekka Karijord baserat på två norska folksagor är på gång. Filmmusiken till Den allvarsamma leken i regi av Pernilla August släpps hösten 2016 och musik till uppföljaren till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är på väg att bli till.

Nästan tre decennier efter att Matti Bye började leta efter sin musikaliska röst och stil vid pianot på Cinemateket, och med en stor del av sin kreativa resa bakom sig, fann trebarnspappan Matti sig ensam i ett litet kapell med en flygel och hela Medelhavet som bakgrund. Två timmar varje kväll under tre veckor satt han där och förälskade sig på nytt i sitt instrument. Avskalat, utan filmens bilder som stödhjul, men uppfylld av omgivningen växte melodierna fram.

Till och med utrymmet mellan genres, där Matti Bye verkat och skapat, håller på att fyllas, dels av honom själv. Matti berättar att en musikerkollega blev recenserad och recensenten refererade till Matti för att kunna beskriva musiken.

- Jag spelar nästan bara konserter utomlands. Här hemma har jag mer varit i bakgrunden. Men samtidigt hade jag inte kunnat göra det jag vill göra nu för 20 år sen, det har fått växa fram och skalats av. Det kanske är dags nu, att visa sig, ler Matti Bye.

berätta för dina vänner

Rapportera information